LÖRDAG

Sitter här nu och ska försöka att skriva lite.Men det är svårt.

Har varit ute med min lilla kille.Svårt att fatta att en hund kan ge så mycke.

Men han känner att jag mår inte bra så bara han finns för mig.

Tittar på mig med sina bruna ögon de ser ut att säga ...matte jag älskar dig vad som än händer.Det är inte lätt att bara sitta och funderar på vad ska hända....när jag försöker att glömma att jag är uppsagd då dyker mina lungor upp att det snart är röntgen dags.Vet inte vad som är lättast att bära på....vissa ska kämpa mot allt jag har väl hamnat där nu.har haft det för bra så nu måste livet sätta stopp på det....

Får väl hoppas att det någonstans finns en öppning så att solen kan lysa in och inte bara att allt är grått och trist.

Ska ringa min mamma och tala om att jag är uppsagd från jobbet ....så jag är tacksam att jag kom över detta året till mamma och syskon.Nu vet man inte vad livet har att ge....mitt uppror säger att jag ska gå och rista hans nya bil ,men det är jag för gammal för.....nej bara att inse att man har ålder mot sig.För den gubben jag gillar mest fick oxå gå...vi som har åldern inne...vi som kunde lyssna på varandra .Han fanns när jag bröt ihop på jobbet.Han fanns när jag behövde någon......men våra vägar skiljs den 15/11 när jag går han har kvar till 15/1.

Han vill inte vara kvar heller.Men får jag svar på mina lungor så kommer jag att försöka att hitta honom så han får veta. vi har ju följt varann när det gäller att sluta röka....

Nej en ny dag med bara grått väder men ska städa av det värsta....vi hörs en dag när jag har något att säga.....